Etapp 27 Katrineholm - 28 Viggaren (via 27:1 st.Djulö)
Etapp 27 Katrineholm (Laggarhult) - 27:1 Stora Djulö ca 18km
28-30 sept 2018

Efter tågresa till Katrineholm och ett par km stadsvandring var jag åter vid etappskylten intill Knorranvägen som jag varit vid förut, fast då gick jag åt andra hållet. Ensam var jag, men med löfte om att sällskap skulle ansluta längre fram.
Efter tidig matrast i ett ensligt jakttorn gav jag mig på Ramhultslinga som bjöd på gammal varggrop och en riktigt fin vattenkälla. I övrigt var den inte så spännande. Leden måste dock vandras så det var bara att gå.
Vid slutet av rundslingan fann jag det fridfulla skärmskyddet "Skogen" som var väldigt tyst och riktigt behagligt att vila vid trots att det saknade sjöutsikt.

Jag passade på att lämna packningen i skärmskyddet så att jag på lätta fötter kunde knata den lilla genvägsstump av leden som jag missat när jag gick rundslingan. Sen bar det vidare söderut.
Vid vägkorningen intill jättekvinnan Glysas grav delade sig leden och jag följde E27:1 in mot Djulö.

Utmed Djulöanslutningen fanns ett skärmskydd som inte är utmärkt på sörmlandsledens kartor. Ej heller var det riktigt sörmlandsledenstandard på takhöjd och materialval. Men riktigt fin utsikt var det.
Precis vid slutet av etappen, intill etapptavlan fann jag mitt natthärbärge på Stora Djulö vandrarhem. Luffarsymbolerna vid vägen lovade mat, logi, arga hundar och en hel massa annat. Att jag sedan fick sova på loftet till ett härbre var pricken över i.

Hade jag huggit lite ved eller haft handklaveret med mig hade jag nog enligt god luffarsed fått en fri övernattning, men nu fick det bli att betala 300:- för att få sova i det eluppvärmda härbret. Det gick också bra.
Etapp 27:1 Stora Djulö - 27 Myrsätter ca 12km
Arla kylig lördagmorgon kom han vandrande ur dimman. Morgonbestyren var precis avklarade när han kom klivande längs landsvägen. Min ständige vapendragare Jörgen.

Vi tog en vacker selfie vid St.Djulö Etapptavla och klev iväg tillbaka på anslutningnsleden. Efter ca 4 km, lagom när vi fått upp värmen var vi åter vid Glysas grav och kunde fortsätta huvudleden längs E27.
Efter att på hembygdsföreningens skyltar läst på ordentligt om Jätten Glysa och trollen som hade ihjäl henne tog vi fikarast vid en liten, liten skogssjö som enligt sägnen ska ha fungerat som handfat åt jättarna. Här passade jag på att slå rekord i vandrarsnubbel. Jörgen brukar göra sig lite lustig kring min oförmåga att se var jag sätter fötterna, men det här var något extra. Tror att jag djupt bugande sprang en 8-10 FarbrorFrej-Kliv innan jag tog mark. Jörgen var inte med med kameran, men såhär någonting;
Snabba reflexer, Gedigen erfarenhet och en god portion tur (och mjuk mossa) fick mig helskinnad ur situationen.


Här kan man tro att Jörgen också stått på öronen men han försöker bara nå ner till vattnet i källan vid Skirtorpsmossen. Det smakade lite jordigt men var rent och klart. Vi drack och mådde bra.

Vildäppelträd strax innan Forssjö Bruk. Små men riktigt goda äpplen. Vi åt flera stycken och blev inte dåliga av dem heller.

Cowboylunch in Myrsätter forrest. I fried the bacon n´Joergen baked the beans. And yes, he brought beer.
Etapp 28 Myrsätter - Viggaren 12km

Lämnade E27 och gick in på E28. Blev en mycket sympatisk bild.
Vi hade Skärmskyddet vid Hönstorpasjön som mål för dagen och med bara ett par kilometer kvar fick vi oss ett rejält regnväder. När man vet att man inte har så långt kvar så blir det alltid en liten konflikt i hjärnan huruvida man ska snabba på stegen och snabbt komma i skydd, eller stanna i regnet, krångla fram regnstället ur packningen och klä på sig. Vi gick på en stund i tystnad och hann bli ganska blöta innan vi insåg att det nog var längre kvar än vi trodde. Då valde Jörgen att slita fram halva sitt regnställ och dra på sig jackan medan jag hittade ett muggigt utedass intill stigen som jag stod i tills det värsta skyfallet dragit vidare.
När vi åter hade drägligt väder visade det sig att det inte var mer än ca 300m att gå så var vi vid det torra och fina skärmskyddet. Vi kom snabbt i ordning och fick igång en eld.
Lagom när vi etablerat oss dök det upp en välpackad barnfamilj som också planerat att övernatta i skärmskyddet. Efter att ha pratat med oss en stund gick de i överläggning och kom fram till att de skulle gå tillbaka till bilen och åka till ett annat skärmskydd.
Vi väljer att inte fundera på varför.
Jörgen trollade ihop en vrålgod renskavsgryta på sitt multifuelkök framåt aftonen. Denna avnjöts med ytterligare varsin öl. Han bär tungt Jörgen, men inte i onödan.

Godnatt!
Morgon! Jag väcktes tidigt av solen och gick en liten sväng i omgivningen. Finns bl.a. en fin liten badplats en bit från skärmskyddet. När jag kom åter till skärmskyddet så låg Jörgen kvar i säcken och snarkade.

Det blev att locka med varm köttbullmacka för att få igång honom. Han kom igång och fick fart på kaffekannan och toppade köttbullarna med kantareller från gårdagen. Han fick äta dem själv. Jag begriper mig inte på svamp.
Härifrån delade sig leden nu i ett par rundslingor, så det blev att välja på att gå rakt fram på skogsstig eller ta den lite längre grusvägen runt i en båge. Vi valde grusvägen då kartskylt utlovade en slags museieslinga med sevärdheter. Den kortare skogsstigen får vi komma tillbaka till en annan gång.

Vi fick oss en rejäl portion bygdehistoria längs vägen. Kolarkoja, mila, smedja, gropar för kalk- lin- och tjärframställning samt ett par 1 900 miljoner år gamla vulkanstensblock som inlandsisen släpat hit. Eloge till Katrineholm/Stora Malm Hembygdsförening och Askersunds Naturmuseum som håller Naturmuseislingan i skick.

Närkontakt med Svensk Holstein.
Framme vid slutet av E28. Vi hade tidigare haft i tanke att fortsätta in på E29, men det visade dig vara en särskilt lämplig plats att bli upphämtad vid, och det stämde bra i tid så vi satte oss vid en liten rastplats intill etappskylten och inväntade vår skjuts.

Korv på spritkök och mos på multifuel. Vi hann få i oss en sen lunch innan bilen nådde oss.
'

Slut för den här gången. Vi blev upphämtade av Mynta med Matte som varit och tävlat i Flen. Någon seger hade det inte blivit den här gången men väl en tredjeplatsbuckla och en Särskild utmärkelse för charmigast på plan. Det får väl duga!