Ledsyn

 

Trots att jag gått Marvikenrundan massor av gånger så har jag faktiskt aldrig vikt av på den lite kortare Fornborgsrundan. Det blev lagom att mjukstarta med den på 1:a april 2017 efter ett lååångt vandringsuppehåll.

Att jag inte kommit att gå ordentligt under vintern kan skyllas på hälsa, familj, hopp i karriären, hus&hemprojekt och träning på gym. Det har varit ett elände.

Mitt i allt detta har jag slutat snusa

Nu föll det sig som väl var så att jag, mitt i företagande, köksrenovering och kaos, åkte på en krånglande och ond rygg som fick mig att söka upp en naprapat för första gången i mitt liv.

Den duktige naprapaten vred, drog och krasade runt med mig en stund och jag kände en enorm förbättring. Råden jag fick med mig därifrån var nästan ännu bättre;

För att min rygg skall kunna återhämta sig ordentligt så måste jag ligga minst 9 timmar varje dygn, och för att sedan träna ryggen till ny hälsa finns inget bättre än att gå ordentliga promenader, helst i terräng.

Jag har helt enkelt fotvandrat för lite. Jag har gått så lite att jag tappat rågen i ryggen.

Gymträning?!? - Bah! Nä! Dags att gå igen.

Så redan dagen efter naprapatbesöket, naturligtvis efter att ha legat de obligatoriska 9 timmarna, så gav jag mig av ut till Sörmlandsleden igen. Det var på tiden!

 

En intressant liten vandring blev det. Mycket tack vare att konstruktiva människor placerat ut en hel del "skogskonst" längs leden där den stryker förbi Skottvångs gruva.